Idag så skiner solen och jag är ledig....underbart! Tentan är uppskjuten från Fredag till måndag så jag behöver inte sitta hela dagen idag och råplugga. Jag ska umgås med mina hundar. Ska in med dom till stan och gå en sväng tänkte jag!
 

Alice nya matvanor har börjat ge reslutat, hon får ju olja och pasta och nu har vi även börjat ge henne något mer än vad hon egentligen ska ha, så nu går det att se och känna att hon faktiskt har lagt på sig lite. Men hon kan gott lägga på sig lite till. Skulle hon bli sjuk nu så har hon ju fortfarande inte så mycket att ta på, så vi fortsätter med pasta och olja. Hon har blitt bättre i magen också, ibland är hon lite dålig, men för det mesta är det bra om dagarna.
Wilma får ju gärna gå ner några kilo, hon är snart lika bred som lång, nä där överdrev jag. Men det märks att hon inte är ute i skogen och springer 3-5 timmar om helgerna längre. Så vi har fått dra ner på henne mat, hur äter upp den på 2 sek och sen går hon och slickar Alice skål och sen tillbaka till sin egen och slickar den med.  Livet är bra orättvisst ibland...

Imorgon går Alice in på sin vecka 3, tre veckor sedan hon kaaaan ha blivit parad. Och jag vet, jag vet ju så väl, att chansen att hon skulle vara dräktig är så liten så att den finns nästan inte. Men hoppet är det sista som överger än, jag hoppas fortfarande. Är hon dräktig så kan det visa sig nu i vecka 3. Mår hon illa, spyr, vägrar äta..så kan det vara tecken på att hon är dräktig. Och det är så hemskt att säga, att jag hoppas hon ska må dåligt. Spyr hon så kommer jag bli glad. Usch så hemsk jag är. Skulle det vara så att hon inte mår dåligt, så kan hon ju vara dräktig iallafall, alla mår ju inte dåligt i vecka 3. Så hoppet kommer inte överge mig förens om 6 veckor och hon inte har blitt tjock och det inte har kommit några valpar, då kan jag nog inse att det int eblev några valpar trots allt!