Barn är så roliga. Det är därför jag anser mig ha världens roligaste jobb. Nu kom att tänka på vad en pojke på jobbet sa här om dagen.

Vi var i hallen och jag hjälpte en 2 årig pojke att försöka klä av sig ytterkläderna själv. En snart 6 årig pojke satt bredvid och slängde av sig kläderna så lätt själv. Mitt i allt gnäll från 2åringen som tyckte jag var förjävlig som inte tog av honom kläderna så frågar jag den äldre pojken; "har du varit så här liten nångång så du inte kunde själv?"
Pojken tittar på mig och funderar lite sen svarar han "njaa, jag vet inte. Jag kommer inte ihåg.. men jag tror det"

Jag tycker det ligger så mycket tankeverksamhet i det svaret. Sen pratade vi en stund om att han kanske föddes så där stor och redig, men då tänkte han att så var det nog inte så han måste nog varit sådär liten också en gång i tiden.

Älskar att ha konversationer med barnen på jobbet. Älskar de små stunderna när det verkligen finns tid för det. För sorgligt nog så finns det inte alltid tid för det. Schemat är fullspäckat och det är sällan man kan dröja sig kvar i hallen med ett eller två barn, för då vet man att en annan personal ensam får styra upp när 16-17 barn ska tvätta händer, gå på toaletten, bytas blöja på osv.

Sen att vi får såå mycket beröm och kärlek från barnens föräldrar om att de tycker vi gör ett bra jobb, gör ju också jobbet så mycket värt att kämpa för!
Tänk om bara politikerna kunde förstå det, kunde förstå att vi kunde göra ett ännu bättre jobb och ge varje barn ännu mer av oss själva, om de bara minskade barngrupperna på nått vis! Men det är väl just av den anledningen som jag skriver som de inte lägger ner så mycket energi på förskolorna. De vet att personalen älskar sitt jobb (inte alla såklart men de allra allra flesta pedagoger), och går till jobbet med ett leende varje dag för de ska få träffa sina förskolebarn. Att de kämpar för att varenda barn ska få precis det som det barnet behöver. Men det är inte lätt att räcka till med 2-3 pedagoger på 20 barn.

Idag åkte vi in till klubben. Var länge sen vi var där och tränade. Lowa tyckte det var kul :) hon var super duktig, trots att glasgow och josse och vår instruktör tränade vid sidan om. Hon kunde inte hejda sig och stack dit en gång men jag tycker hon var duktig ändå! Körde i stort sätt bara fritt följ med henne men i väldigt varierade former, och hon behöll fokus super bra och blev mer och mer på hugget ju mer vi tränade :) tills efter en timme (inkl pauser) när hon plötsligt kom på hur trött hon var :) vilket såååklaaart inte är konstigt :)

Hon är bra min Lowis! Vi har kul när vi tränar. Älskade att träna med Alice men hon tyckte inte det var lika kul som jag. Jag måste kämpa med att hålla fokus med Lowa också men det är på ett annat sätt! Kärlek till de båda :)

När jag känner för att blogga så blir set ofta träning i olika former som det skrivs om. Kanske inte så intressant att läsa? Vad vet jag, men så blir det även idag :)

Gitarr. Går ju gitarrkurs. Jag inte bara lär mig mycket bra saker där utan det är även väldigt kul för de andra som går är så sköna. Riktigt trevligt har vi det på tisdagskvällarna :) jag har köpt ny gitarr, kursen till ära, så om nån vill köpa min ca 3 år gamla nylonsträngade gitarr så säljs den billigt med väska och ställ!

Egen träning. Nu har jag gått ner 10 kilo. Lustigt nog känner jag mig inte nöjd men inser nånstans att jag borde vara nöjd. 167 cm och 54 kilo är inte att vara tjock, jag vet det! Om ni vill gå ner i vikt så rekommenderar jag Katrin zytomierskas bok. På riktigt. Jag har följt den och det hände exakt det som står ska hända. Förutom en sak. Hon menar att när sötsuget är borta så är det borta for ever. Tja, så kände väl jag också ett tag men sen åkte vi till Teneriffa och jag tjoffade i mig set jag kom åt och älskade det :) men vad som är roligt och förvånande är, att jag gick ju upp i vikt den veckan, 5 kilo för att vara ärlig. Vätska var det fick jag lära mig. Jag bokstavligen pissade ut 4 kilo på en vecka efter att vi kommit hem och jag började med lchf igen. Så ett kilo hade jag gått upp på resan alltså. Sen utan att egentligen anstränga mig gick jag ner 3 på typ 2-3 veckor. And here I am. Så var det med det och så stod det i Katrins bok :)

Lowas träning!
Lowas träning är rolig :) hon är rolig nu. För det mesta. Idag var föresten första gången sen hon var Puppy som hon inte stack ifrån mig på vägen tillbaka på promenaden. Framsteg av min plutt, hon börjar nog mogna i sin lilla söta ärthjärna :)
Vi tränar på med lydnaden och jag hade tänkt att vi ska tävla den 28/4 men vi får la se hur det blir med det. Känner jag att vi är redo så kör vi annars så skiter vi i det. Det är ju bara en liten tävling så ev. så kör jag bara för att få känna på hur det känns. Det var så länge sedan jag tävlade och jag saknar fortfarande känslan som jag hade när jag tränade och tävlande med Alice. Igår när jag och Lowa tränade så hörde jag mig själv säga när Lowa gick skit bra i fria följet "Ja, bra BRA Alice!". Alla andra verkar ha glömt Alice vid det här laget men hos mig är sorgen fortfarande stor. "den tyngsta sorgen är den som inte syns" ja så är det nog. Det är så lätt att skriva här om hur dåligt jag ibland mår över att Alice är borta. Men det är svårt att visa för jag tror inte många förstår att det fortfarande är tungt.

Hur som helst. Lowas träning är kul och det går bra. Vallat har vi gjort en gång, på kurs alltså. Lowa var grym. Riktigt bra faktiskt. Helst av allt ville hon bara springa det allra fortaste hon kunde, grabba tag ett får i ullet och aldrig nånsin släppa om nån så slog henne med en käpp. Ehm, vilket hon också gjord en gång. Ingen behövde slå henne dock ;) för hon var så jävla grym och jag var riktigt imponerad över hur bra hon lyssnade. Inte på mig..no no no. Jag stod som ett fån mitt i allt och försökte ta in alltihopa; hur Lowa jobbar, hur fåren rör sig, och hur Ingrid (vår instruktör) jobbade med Lowa. Lowa lyssnade så bra på henne och jag kunde känna lite samma känsla som jag alltid kände med Alice, "det där är min hund, min hund som jag har tränat och fostrat och hon gör mig stolt!"

Till helgen är det vallning igen och då ska det bli riktigt intressant att se om Lowa kan kommando ligg på avstånd. Hon gjorde det inte så bra sist, men nu har vi tränat det så nu kan hon verkligen det. Frågan är om hon kan det hos fåren :)