nu är jag i skolan. Jag har precis insett att denna terminen kommer bli tuffare än vad jag trodde...Från och med i dag och till den 14 januari så kommer det krävas full fokus. Och det är verkligen ordagrant så, vi får inte ens jullov iår. Jag hoppades på att jag skulle få jobb direkt efter skolan slutat...men nu känner jag att jag vill vara ledig iallafall januari ut...för nu tar jag ett djupt andetag och håller andan och kommer inte andas igen förens den 14 januri! Men fan. Vi ska ha VG på vårt Exjobb. Hell yeah!!

Nu ska jag till bibblan och leta böcker som det är dags att börja läsa!

Det är mycket jobb nu...eller ja inte alltför mycket..men allting händer på samma gång av nån konstig anledning. Nu passar jag sötaste sötnosen som ligger och snarkar, inte så värst jobbigt jobb :) Mysa och leka och läsa böcker i några timmar och sen sitta här tills in på natten :) Men guud vad jag saknar Ellisen. Hon är så go så go nu. Hon har kommit in i en go-ella-period. Hon har ju alltid varit det såklart. Men nu vill hon gärna kramas och gosa, och då slickar hon än på öronen och på kinden så mjukt och försiktigt. Hon är en riktig godbit hon. 
Alice och Wilma också såklart.

Jag har dock en liten fundering...När vi kommer hem, eller när någon kommer på besök. Så ska ju hundarna hälsa. Jag har börjat med att bara stå stilla och låta dom nosa på mig en sekund eller två, sen går jag in. Det räcker så, det skriver Cesar. Hundar hälsar på varnadra genom att nosa, och därför har de endast det som behov när de hälsar på människor också. Man ska inte låta sin hund hoppa, för det är inte normalt för hundar att överfalla varandra när de hälsar på varandra + att det är ett dominans beteende..skriver cesar. Hur som helst. Det har hjälpt, de blir inte så där tokglada när jag kommer längre, de blir det dock fortfarande när andra kommer..de gnäller och hoppar och tar folks händer i sina munnar (men biter inte) och ju mer folk säger "jajajaj, men snälla ni så glada behöver man inte bliiii" Ju högre gnäller de och ju mer håller de på.
MEN detta är ett problem som jag vet hur man kan lösa, och det ska vi ta tag i med folk som vi känner väl som ska få komma hem och inte hälsa på hundar när de kommer och så där..
MEN..igen..min fundering är Ella i detta fallet. Hon blir inte så direkt överförtjust i människan som kommer, utan hon flyger på Alice och Wilma. Hon morrar på dom och biter dom i öronen och benen och håller på dom bare den. Hade Ella vart vuxen och dom andra valpar så hade jag tolkat detta som ett sätt från Ellas sida att lugna ner dom andra, liksom ta ner dom på jorden och sluta bete sig så barnsligt..men nu det ju inte så..Ella är ju minst? Hennes beteende är inte direkt aggresivt skulle ja påstå..utan liksom lekaktigt...tror jag.
Är det någon som vet varför hon gör så här??? Och hur kan man få henne att sluta? Dom andra hundarna säger ifrån och försöker gå undan henne men hon följer efter dom och fortsätter. Jag har sagt åt henne men det hjälper inte..hon lugnar ner sig till slut självmant, efter nån minut bara oftast. Men jag gillar det inte, mest för att jag inte förstår varför hon gör så.

Annars är allt fin fint! Ella börjar följa med på lite mer promender nu. I eftermiddags var hon ute på en koppelpromenad. De ni. Hon är faktiskt duktig på att gå i koppel :) När hon sen släpptes lös sista biten hem så trodde inte det var sant, hon kände efter lite, "åh ja, jag är lös!!!" Sen så rusade hon runt och så fort så öronen fladdrar åt alla håll och benen trummar på fort, lite för fort ibland :)
Jag försöker ju träna Alice och Wilma på att lägga ner hakan i marken när de ligger ner. Alice förstår nog snart, Wilma blir mest frustrerad och börjar rulla och skälla och sitta vackert och spela död istället...hujedamej.

Många säger att Ella växer mycket. Vi märker ju också att hon växer men inte på samma sätt. Så nu tog jag kort på henne och jämförde med ett från när hon var liten. Och visst har hon växt :) Hon har förändrats så mycket och vi är så glada att hon bor hos oss. Våran älskade lilla glada skrutt!


Ella den 21/6


Ella idag.

Ni vet ju redan att jag läser Cesar Millans bok. Idag tänkte jag att jag skulle testa en grejj som han skriver om.

Han skriver att i en hundflock så är det alltid flockledaren som går först på promenaderna - Om inte flockledare att sagt åt en annan i flocken att gå före för tillfället. Då slog det mig, att Alice går helst bakom mig. varför? Jo för att för henne så är det så självklart att hon ska göra det, för jag är ledaren och hon följer. Jag säger då till henne att gå framför därför att jag vill se henne, vilket då är Ok enligt cesar så alla är på det klara med det.

Men, sen slog det mig att Ella har ALDRIG gått bakom varken mig eller B på promenaderna vi vart ute på, hon röjer fritt som hon vill. Så idag skulle jag testa detta tänkte jag. Jag går först ut genom grinden (det gör flockledaren) Ella rusar ut innan jag hunnit säga nått, fel av henne - jag tar tillbaka henne innanför grinden. Hon sätter sig. Jag väntar nån sekund och säger sen varsågod och alla får gå. Då tänker jag att nu har jag sagt varsågod så nu måste det ju då vara ok att de får gå som de vill, alltså även framför mig om de så önskar. Men detta betyder inte att de väljer vilken väg vi ska gå, för jag går hur jag vill och de får ha koll på mig, och de har de!

När vi gått en bit i skogen och sen kommer ut på grusvägen så tänkte jag nu då säga åt alla att gå bakom mig. (B är inte med på denna promenad kanske ska tilläggas) Jag tar in Wilma, säger till Alice att gå "här" (Alice går direkt bakom mig och fortsätter gå där) Ella följer efter och går för en sekund bakom men springer nästan med en gång framför mig. Då visar jag för henne med handen, med mitt kroppsspråk, med min energi och med ett vänlig men bestämt nej (Cesar cesar cesar och åter cesar!!!!) att jag ska leda flocken och hon ska följa. Hon går bakom men springer sedan fram igen, jag gör om samma sak och hon springer fram igen och så gör vi kanske 5-6 ggr. Efter det så har hon förstått. Hon går bakom, och stannar för att lukta på nått och kommer lite efter och sen rusar hon ikapp oss men saktar ner när hon kommer i höjd med mig och går inte förbi, utan försätter i min takt och håller sig bakom mig. Jag berömmer inte, belönar inte. Utan forsätter att gå med en stolt hållning och leder min flock.

Detta var riktigt häftigt tycker jag. Jag har inte läst ut Cesars bok ännu men efter det jag har läst hittils så vet jag att detta är något positivt. Det är så mycket jag vill skriva och berätta om vad Cesar skriver för alla hundägare där ute om hur ni ska göra för att ni och era hundar ska må bra, men det är så mycket så jag kan inte skriva allt. (SÅ LÄS BOKEN) Här var ju då ett exempell. För hundar mår bra av att veta vem som leder och vem som följer. Cesar skriver att en hund föds till flockledare eller inte, flockledare är inget som en hund eller varg i en flock jobbar sig upp till, eller går en kurs för att bli. Det är något som den föds till och de som gör det är inte många. Så en hund som inte är född till att leda, vill inte leda. Men en hund har ett medfött behov av att någon i flocken måste leda, så gör inte människan det så kommer hunden börja göra det ganska snart. Och en hund som är född till att leda, kan även den finna sig i att följa, men det kan krävas lite mer arbete från en människas sida.

Jag tror jag ska läsa boken en gång till när jag har läst ut den. Jag överdriver verkligen inte. Jag lär mig så otroligt mycket av Cesar. När jag läser så är jag inte skeptisk eller kritisk till det han skriver, för han förklarar och han skriver om exempell så man inser att det är så det är! Han förklarar om hur vargarna levde med människor för flera 1000 år sedan och hur de fungerar i flock och hur valpen föds och hur människor fungerar som en art och allt allt allt han har förklaring på ALLT!

När jag läser så tänker jag på hur Wilma var innan och hur Linnea hjälpte mig att jobba med Wilma. Jag tänkte då när jag hade fått ordning på henne att hon hade förändrats totalt, men egentligen så var det ju inte så inser jag nu. Eller såklart att hon förändrade sitt beteende, men det var ju JAG som förändrade mig mest. Jag tog mitt ansvar och började leda henne mycket mycket mer, hon kunde så slappna av och bara följa. Linnea och Cesar beskriver och pratar om samma saker. Du är så otroligt duktig Linnea!

Nä nu ska jag käka! jag är helt uppe i varv efter att Ella faktiskt gjorde som jag ville så snabbt, utan att jag behövde använda massa ord eller annat. Min energi och mitt kroppsspråk gjorde det mesta.

Men vet ni vad jag är väldigt orolig för. Cesar skriver att hundarna läser av våra energi HELA TIDEN, och så fort de känner att vi börjar få sämre energi och sämre ledarskap så kommer de ta över. Jag är då väldigt orolig för hur det ska gå när B är borta i tre veckor i Januari. För vet ni, de få gånger som B har sovit borta så har hundarna skällt eller morrat på natten VARJE GÅNG! de gör aldrig de annars. Nu anar jag att det är för att jag får så dålig flockledarenergi på nätterna när jag är ensam med dom. För jag är faktiskt rädd då. Jag ligger och inbillar mig att hemska gubbar ska komma hit och göra hemska saker med mig och hundarna och vågar inte släppa ut hundarna för att låta dem kissa knappt, inbillar mig att det ska komma nån mördare innan jag hinner ta in dom och låsa dörren. Vågar inte gå ner i källaren för att jag inbillar mig att där finns mördare osv osv. Jag jagar upp och skrämmer mig själv och nu förstår jag ju att även om jag inte säger något till hundarna, utan pratar med samma röst till dem..så känner de ju av detta och börjar då ta över ledarrollen, anar jag nu. Varför skulle de annars ligga och morra på nätterna när jag är själv med dom och aldrig annars?
Jag får börja ladda redan nu, det är jag är orolig för när B ska vara borta i tre veckor är inte att hundarna ska morra på nätterna, utan för det som Cesar skriver "att så fort hunden känner att flockledaren får sämre energi så börjar hunden ta över"...det är DET jag är rädd för, att nån av hundarna ska börja ta över min roll som flockledare! Ja. Jag får helt klart börja förbereda mig för att inte vara rädd när det blir kolsvart ute kl 15 på eftermiddagen i januari och vi bor längst in på vägen vid skogen där vem som helst kan gömma sig och ingen kan höra mig skrika! hm.

Igår var det personalfest på Fun City. Riktigt riktigt kul var det. jag fick till och med diplom. DET var det bästa på hela kvällen ;) Alla fick inte diplom förstår ni, det kan man ju tycka vad man vill om men jag är glad att jag fick :) Några som har vart där i flera år fick, men det var inte alls många av alla oss som var där för första året som fick. Så då förstår ni ju att jag var stolt :) Två förstaårare fick för att dom är solstrålar mot kunder och medarbetare, nån fick nog för bra arbete och så där. MEN EMMA!!! jaha ni. På mitt diplom står det ORDAGRANT så hära:

"Emma Wikner Myntade begreppet Duvhöna.
För ovärderliga insatser i Djurvetenskap, att utveckla FunCity med ett leende."

Nu tänker ni säkert "jaha? ok?". Men jag ska förklara. Eller rättare sagt jag ska uppdatera er för jag har berätta om insidenten som ledde till denna utmärkelse innan.

Igår när jag satt och jobbade i butiken på funcity så ser jag plötsligt en liten konstig fågel vid glassbaren mitt emot. "det är väl ingen vanlig duva det dära?" tänker jag. Och sen så ser jag ju..."nämen, det är ju en sån där fågel dom har i buren i djurparken här..ojoj, har den rymt!" Jag skickar iväg ett sms till min chef för att berätta detta så att hon kan skicka upp nån som kan fånga in den och sen fixa buren så inte alla rymmer tänker jag, så här skrev jag..."jag tror en sån där duvhöna har rymt, det sitter en på taket på badvåfflan. Det ser iallafall inte ut som en vanlig fågel." Sen väntar jag. Tänker att snart så kommer det nån som ska försöka fånga in den...
Men det kommer ingen. Efter ungefär kanske 20 minuter så tänker jag att nu får jag ringa henne, hon har kanske inte sett mitt sms så jag får ringa så dom kan fixa hålet innan alla rymmer.
jag ringer - hon svarar
"phaaaa pahpahpahpah"
"jaja, så du har sett mitt sms" förstår jag då!
"haha, ja!" Och hon skrattar och skrattar så jag knappt hör vad hon säger. "Det är en påfågelhöna, och vi har släppt ut dom för att dom inte ska behöva vara instängda."
"jaha, ok!" säger jag väldigt förvånad.
"Så dom flyger in och ut ur buren."
Och hon bara fortsätter skratta. "Duvhöna? herregud Emma jag satt i möte och läste ditt sms och skratta så tårarna spruta"
"ja men vafan, jag kan kom inte på vad den hette"
"nä ok, men hör av dig om det kommer en lama"
"ha ha, ok!"

Så så gick det till! Och dessutom vet ni, det heter inte alls påfågelhöna som jag skrev i detta gamla inlägget, utan påfågelduva..så inte ens när jag försöker rätta till det så blir det rätt :)

Alla cheferna på detta möte hade iallafall fått sig ett gott skratt så jag bjuder på den ;)


Idag så var Ella bella busrumpa hos veterinären. Hon har ju kliat sig i sina öron ett tag och vi har gjort rent och tvättat men idag så var det ena så rött så nu det fick vara nog. Veternären tog prover (vilket var svårt för öronen var såååå rena sa hon ;) och såg att det var bakterier och svamp. Så nu ska Ella behandlas så ska hon nog må bra igen.
När vi kommer ut från veterinären och ut i väntrummet igen så sitter där en, för Ella, väldigt stor springer spaniel. Ella tvärstannar, stirrar på den - Sen börjar hon morra, skälla, gruffa, hoppa och dansa. Hon visste nog inte riktigt hur hon skulle regera så hon gjorde allt som föll henne in. :)
När vi kom hem och hade parkerat och jag öppnade bakluckan och grinden på buren så slänger Ella ur sig all mat hon ätit idag. Det hoppa vi berodde på övertrötthet och lättnad av att vara hemma, och inte åkskjuka! Så hoppas det var en engångsgrej! 

  

Igår så var Ella ute på sin längsta promenad hittils. Eller tja, promenad och promenad. De andra hundarna håller nog inte riktigt med om att man kan kalla det för promenad. Vi gick bort till brevlådan och sen så strosade vi i skogen hemåt igen :) Men det var iallafall på ställen där Ella aldrig hade varit förut och eftersom vi gick lugnt och leta efter lite blåbär och svamp så tog det en stund :) Ella kan ju än så länge gå lös och Alice går ju alltid lös, så Alice är Ellas klippa på promenaderna nu. Hon springer omkring bredvid Alice, och lite då och då tittar hon bakåt för att se så att husse och matte och wilma hänger med :) Ropar man så kommer både Alice och Ella som spjut :)
När vi nästan var hemma så hoppade det iallafall upp ett rådjur, ingen av hundarna såg det men jag och B tänkte nog samma sak, att se om Ella kan nosa upp spåret :) Så jag, Alice och Wilma stannade till en stund, vilket Wilma inte alls var tillfredsmed med när det luktade så fräscha dofter, medans B och Ella gick lite framför för att se om Ella brydde sig om lukterna. Och jajamensan. Hon började nosa i marken och följde spåret där vi hade sett att rådjuret hoppade iväg. Gissa om Husse var stolt över sin lilla jakthund då :) Jag tycker detta är väldigt intressant, Alice bryr sig knappt om lukten, medans Ella som är ca 3 månader redan är intresserad av det. Det intressant det här med olika raser tycker jag :)

Idag kommer min vän Lotta och hennes lilla flicka Jamie och lilla vovven Tellus. Så ska vi ut på promenad. Var länge sen jag träffade dom nu, jamie har säkert växt en massa :)

Sen i eftermiddag ska jag passa flickan som jag inte träffat på 5 veckor. Det ska bli jätte roligt. Hon har säkert också växt massa :)

Ska ut och klippa gräset nu innan dom kommer tänkte jag. Funderar på om det är smart eller inte, antagligen inte för det kommer dras in massa nyklippt gräs när hundarna busar, men då får man dammsuga :)

Tog inga kort igår i skogen men här får ni ett från i morse.



Hon är så underbar våran flicka med sina långa ben och stora tassar :)
Vi tränar ganska mycket föresten. Hon kan sitt och ligg och inkallning riktigt bra nu. Nu har vi gått vidare till "stå" :) Hon är så lik wilma, så ivrig och vill så gärna. Läste i brukshunden att man ska träna ögonkontakt med dom när dom är små, så det ska vi börja med snarast också. Att hon ska gå bredvid och titta fint. Vi ska ju ut på tävlingsplan vet ni ;) Men nästa vecka börjar Ella på valpkurs. Det ska bli riktigt riktigt kul. Bara att se hur hon beter sig bland andra hundar ska bli kul att se. Det är nog B som kommer gå med henne men jag ska sitta och titta på som jag gjorde när han gick med Wilma. Det är nyttigt :)

Åh vet ni vad. jag läser Cesar Millans bok. (tack annalina, jag är lite seg men du ska få tillbaka den snart :) Det är så otroligt intressant, han skriver om Energier. LÄS DEN!!! Allt han skriver är ju sant, man vet det men jag trodde inte det var så här mycket. Har aldrig sett på det så här innan. Nu förstår jag ju att det är B som är flockledare här och jag kommer aldrig bli det, även om det är jag tränar med dom, även om det är jag som går på promenader, även om det är jag som ger dom mat, även om det är jag som är hemma mest...så är det B´s lugna och trygga energi som gör han till den trygga flockledaren. Intressant! OCH nyttigt att lära sig. Läs den för guds skull!

I två dagar nu har jag glömt ta på mig stegräknaren som jag fick av Linnea (ja ni vet, min vän Linnea som längtade tillbaka till stockholm..), jag fick en av henne i vintar/våras (ni hör ju. Generösa underbara människa!! saknar dig!!). Nu har iallafall Linnea sagt att jag ska kolla mitt stegsnitt per dag och sen lägga på 5000 steg. Eftersom Linnea is the Pro, så gör jag som hon säger. Men så har jag ju då glömt den på morgonenpromenaden. Så nu ska jag leta upp den och lägga den på ett bra ställe så att jag ser den imorgon så jag inte glömmer den, ska nog lägga den i skon!
Jag är on fire nu! Jag tycker inte om semestrar som är så här långa, först mina fyra veckor och nu b´s fyra veckor, rutinerna ändras på tok för mycket och ingenting är alls som det ska. Men nu ska det blir som det ska igen!

Nu är snart hundstugan klar föresten :) Vi har målat den två gånger och idag var vi inne och leta bäddar till voffarna, vi hittade inga som verkade super bra så vi avvaktar lite. B ska sätta på "knutarna" också sen så är det klar. Då ska ni få se. Den är SÅ fin. Vi har även kommit på att den är ju bra för katten på nätterna, då kan hon ligga där inne om det är dåligt väder :)
Vi har dock ett litet problem. Den ska flyttas ett par meter. Och den väger som minst 40 elefanter. Får se om vi hittar några starka män nånstans ;)

Natt på er. Nu ska jag lägga fram stegräknaren, just det ja. Får inte glömma!

Från tråkigheter till gladheter :) har ju glömt visa er kort från bröllopet. Här får ni några :)


Här kommer dom. Det finaste brudparet jag någonsin skådat!!!!!


Här läser jag "dikten" ur bibeln.
Det gick bra och jag växer några centimetrar varje gång jag tänker på hur bra det faktiskt gick.. :)





Åh vad jag älskar denna bilden. Den har så mycket liv och kärlek.
Det är min pappa som kramar sin första äkta svärson, medans risregn incomming :)


Usch denna bilden gillar jag inte alls. jag förstår inte hur jag går?? jag hoppas inte jag har så där dålig hållning alltid? hoppas bara det råkade visa sig så just i fotoögonblicket, för fy! Men ni får se den för att jag vet att det finns önskemål om att se hur jag såg ut i klänningen och håret och sådär..så bortse från ostbågehållningen!

Nu ligger jag och wilma i hårdträning. Det är bara 2 månader kvar tills Wilma ska få ge sig ut och springa i skogen och då måste hon vara tränad för att minska skaderisken. Hon är i väldigt fin form nu viktmässigt, hon har nog aldrig vart i så här fin form denna tiden på året innan. Men hon måste få lite mer muskler och bättre kondis. Så vi är ute och springer, vi sprang i måndags, och igår och imorgon bitti ska vi ut igen. Det är bra för oss båda :)

Alice Har fått bölder hon :( Det började för kanske en månad sen med att jag trodde hon hade fått fuktexsem. Det vätskade sig i huden och jag gjorde rent, det blev inte bättre utan värre..det började vara sig och blöda. Så jag fick raka bort pälsen och göra rent, då blev det fint. Men bölden som var då, som jag trodde hade med såret att göra, är fortfarande kvar. Där har vart en liten kula som en golfbol ungefär sedan dess, så det är ju ett par veckor nu, på ena frambenet är det. Jag ringde veterinerären igår och hon sa att det kunde vara något som jag inte kommer ihåg vad det heter nu, typ knist eller tvist, eller tvast...eller nått. Hon sa att det är som en stor finne och den varar sig och växer och ibland så växer dom sig så stora och ibland även innåt så då får man ta bort dom, men hon visste ju såklart inte säkert..det kan även vara en tumör. Men hon tyckte att sålänge den var torr och fin och inte växte sig större eller att alice var besvärad av den så kunde vi avvakta! Men, nu har jag hittat en till :( På bakbenet. Det får ju mig då att tro att det inte är tumör, för då borde det väl inte ploppa upp lite här och var liksom? Men den jag har hittat nu är iallafall mycket mindre, men hård. Ja...vi får se. försvinner de inte eller blir värre så får jag åka in tror jag nog..för jag kan inte sova på nätterna när hon inte är 100% frisk, känns bättre att veta ju!

Det är fortfarande lika mycket full fart på Ella. Hon talar om för alla att hon måste öka takten för hon heter ju faktiskt lets freak out, så kom igen nu säger hon.
Katten är fortfarande snäll, Ella slänger sig över henne och tuggar henne i öronen och nacken och katten bara ligger där.
Alice har vart snäll till för ungefär 1 timme sen ;) Då fick hon nog och talade om för Ella att ska du hålla på att bita mig i öronen och benen så ska jag visa dig hur det känns, Ella skrek och skakade och drog sitt ena öra mot marken och tyckte inte alls om det..hon har inte vart på Alice sen dess, och det blev inget märke på henne så det var nog inte riktigt SÅ illa som hon ville få mig att tro.
Wilma är lite tjurig och tycker att Ella ska ta och lugna ner sig så hon går runt och gnäller på Ella mest hela tiden, men det är det enda hon gör, gnäller för sig själv och verkar fundera över om djävulens avkomma verkligen har flyttat in hos oss för alltid.

Vi målade hundkojan för en stund sen. Medans vi förberedde så var Alice och Ella ute. Jag sa så här:
Emma: Ska vi stänga in hundarna först?
Björn: ja, det kanske är bäst..
Mer än så han vi inte säga eller göra innan Ella hade kört ner sin nos i målarburken.

Björn tvättade av Ella och sen gick Ella och la sig i en buske och tuggade på en pinne. Ok hon kan väl få vara där. När vi var klara så märkte vi att hon hade ju färg på rumpan och svansen också, hur gick det till? Jag tog in Ella i duschen och hon blev ren och fin och nu så har hon rusat här fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tillbaka i ungefär 20 minuter. Jag tror hon försöker lufttorka sig. Jag filmade henne lite så ni ska få se när jag orkar lägga upp filmen :)

Igår var det ju bröllop. ni ska få se bilder på detta spektalen när jag har fått tag på några, vi hade inte med kamera själva men ni ska få se så fina alla var :)
Det var en helt otrolig dag. Men syster var så nervös så hon höll på att svimma, fick hällt i henne lite energidryck så att hon skulle hålla sig på benen :) Sen när vi skulle in i kyrkan så började vi böla alla tre systrar. Det var ju så fint, det var ett riktigt bröllop och det var stora syster som var den finaste bruden.
Jag läste bibelord i kyrkan och det gick bra, alla tyckte jag var duktig och läste fint och fattade inte att jag inte var nervös, vilket jag självklart var men det hördes tydligen inte :) Och mitt tal med bildspel gick hur bra som helst och jag fick svärmödrarna att gråta ;)

Här får ni iallafall en närbild på min tärnbukett :) fina.

Men nu så har jag inte tid att sitta här egentligen, vi bygger hundkoja..jag smet iväg lite..behövde rast kände jag...från att ha stått och langat brädor var 3:e minut..super jobbigt.


Ella var med där ute och såg till att Husse gjorde sitt jobb!


Men det var för jobbigt så hon la sig och sov istället.


Alice beter sig konstigt. hon gör ju det ibland min lilla skrutt ;) Men nu vet jag inte vad som har flugit i henne. Hon har börjat ta mat från bordet, och i morse så kissade hon i soffan. Hon bara ställde sig i "hundsoffan" och kissade. Jag blir lite orolig för henne. Hon brukar inte bli helt knäpp när hon är skendräktig ju, bara lite halvknäpp.

Men nu får jag väl gå och hjälpa till igen. Ni ska se så fin hundkojan blir. Nu håller vi på att sätta panelen, och innanför isolering och vindskydds"plast". Hundarna kommer ha det så gott i sitt lilla slott :)