Vi tränade lydnad igen i onsdag. Då var det en ny liten yrboll med. Josses tollare som är 5 månader. Wilma välkommnar denna sötnos med att morra - inte ok! Och eftersom hon har börjat få för sig att hon ska göra så med hundar vi möter ibland så var jag snabb med att lägga ner henne direkt på marken och markerade tydligt att det inte var ok. Hon fatta kanske så direkt. Sen så morrade hon inte alls mera så det var skönt :) Annars så vill jag skriva här och ge wilma en maaaassa beröm. Hon är så oootroligt duktig nu. Jag blir så glad :) Kom på mig själv i morse med att tänka "herregud vad jag berömmer henne hela tiden" för det är verkligen så, hon gör det mesta så bra nu för tiden så jag får ge henne beröm hela tiden :) Hon var ju inte en jävuls hund innan, men väldigt bångstyrig och uppsnosig :)

Idag så började dagen med att vi gick promenad. Hon går vääldigt fint "här" nu, alltså går bredvid mig utan att dra. Så jag kan släppa henne "fri" mycket oftare och det funkar också, och med fri så menar jag att hon får gå hur hon vill och lukta och kissa men fortfarande i koppel, hon får dock inte dra då heller, men får gå i kopplets längd..och det är hon jätte duktig på att lyssna på nu också. Sen när vi kom hem så tog jag av henne koppel och halsband några meter innan vi skulle gå in genom grinden till inhägnaden, då springer hon mot grinden men stannar tvärt och vädrar upp mot skogen och tar typ 2 försiktiga steg upp mot skogen, "Wilma, neej." Säger jag lugnt och försiktigt, som att det är den natuligaste saken i världen men just nu ska vi inte gå dit helt enkelt. Hon slutar vädra direkt och springer till grinden och ställer sig där och väntar på mig. Åh vad glad jag blev, hade det varit för kanske 4-5 månader sedan så hade jag för det första inte vågat ta av henne kopplet utanför inhägnaden, och hade jag gjort det så hade hon vart borta innan jag hunnit reagera! Hon är så rent ut sagt jävla duktig. Hon kommer när jag ropar på henne när hon är ute i trädgården, hon kommer som ett spjut och jag belönar med godis och berömmer och vi är så glada :) Tusen tusen tack underbara Linnea för att du har hjälpt mig med mina små slarv problem med wilma. Det är så skönt! Så alla som undrar om man kan lära en gammal hund sitta? svaret är Absolut kan man det!!! Men vi är inte klara här..Vi tränar fortfarande och jobbar på, vissa dagar lyssnar hon inte lika bra som andra, vilket är naturligt för alla hundar skulle jag tro. Men vi har det så mycket bättre än förut och jag tror alla mår bättre av att jag inte behöver bli irriterad på wilma längre, inte ofta iallafall ;)

En annan sak som jag tänkte berätta om wilma är att när vi har vart och tränat på klubben dom två senaste gångerna nu så har där vart en hundspya eller nått liknande, wilma har haft stora problem att gå i närheten av denna och verkar tycka att det är så vidrig så hon vet vart hon ska ta vägen, hon flyger runt i kopplet och vägrar gå där...jag har dock, med linneas hjälp ;), fått henne att gå där till slut iallafall båda gångerna..men det har tatt lite tid. jaja, hon tycker spyor är äckligt kan man ju kanske konstatera då. MEN idag när dom var ute i trädgården så ser jag detta ... alice gör ser redo för bajsposition, riktar in rumpan åt rätt vädersteck och allt vad hon har för sig innan det blir rätt, wilma står bakom och luktar på nått intressant på marken, "ojoj wilma, nu får du nog flytta dig om du inte vill ha bajs på huvudet" tänker jag som står i fönster och tittar på, men wilma står kvar och alice lyckas lägga sin sats bredvid wilma...då gör wilma det vidrigaste, hon tar nått steg fram och tar en tugga. Jag håller på att kräkas och öppnar fönster och skriker på henne att lägga av med dumheterna, wilma tittar upp, "gå därifrån" jaja då...hon går därifrån och sätter sig en bit bort och låtsas som att det regnar!
Så wilma min käre vän, kan du äta nykläckt bajs från en annan hund..då kan du gå förbi en spya också...så det så!