Igår började jag och Alice på lydnad/apell-kurs :) instruktörer gillade jag skrapt med en gång. Hon var rakt på sak, inget daltande. Hon sa till nån att "om du ger fan i att göra så med armen när du sagt ligg, så är jag säker på att hon inte reser sig upp igen utan ligger kvar" och till nån annan "hon lägger sig skit bra! Men varför går du såhär??" Hon var konkret och samtidigt skämtsam och glad. Fan vad detta känns bra, det är ju precis det hära jag vill ha. Jag vill att nån som kan säger åt mig att "Gör inte så, testa detta stället för då kanske hon fattar!" Detta känns faktiskt nästan bättre än mona kjernholm. Skit bra känns det :) egentligen är ju detta en kurs för klass 1 i lydnaden, men det var inga problem att vi har kommit längre sa hon, hon sa att hon skulle se till att vi får vårat första pris i tvåan :) YES! jag sa att det är rutan vi har problem med, och har haft i över ett år. "ja den jädra rutan, den är svår. Men det ska vi se till att hon kan!" :) vi gjorde inte så mycket första gången men hon sa till mig att det inte är någon idé att jag försöker belöna alice med leksaker, det blir inte en belöning för alice utan det blir ytterligare en sak hon måste göra efter hon har gjort nått moment, hon busar med den för att jag vill det, för att jag säger det. Och ja, så är det ju. Hon vill ju bara ha godis :) men jag har ju försökt få upp henne lite i fart med leksaker. Men vi ska köra på godis nu, gott godis, och vet ni, vi ska köra på godis i snusdosa! :) låter kanske konstigt för er, men det kommer bli så jävla bra detta :)

imon ska ella på utställning i malmö! det ska bli så jädra kul, med de nya reglerna som är nu o så, jag kommer nog inte fatta nånting men jag hoppas vi får en snäll domare och att han kan engelska!!

godnatt :)